Från Atlanten

Hej
Börjar nu närma oss målet på Grenada. Internetteckningen har precis kommit tillbaka och jag kan få iväg en hälsning från vår översegling.

St George’s, Grenada

Eftersom du nu kan läsa detta innebär det att allt gått bra. Skepparen har lyckats navigera oss till rätt ”Indien” det vill säga den västra, har lyckats ladda ner väder så att vi undvikit stormar och orkaner, kunnat laga mat så att vi haft energi ända till målet och en watermaker som fixat vatten utan att krångla – till skillnad mot ”Över Atlantenseglarna” som alltid nästan törstar ihjäl när deras vatten tryter.

Vi har dessutom hållet samman och är sams och ingen klev av eller simmade över till en annan båt eller gjorde myteri. Det vill säga, vi har haft en helt ordinär och händelselös överfart men samtidigt heeeeeeelt fantastisk (som Askungen sa).

Nåja, det är ingen rast och vila som gäller och semestersegling är det inte. Dygnet runt seglar vi båten mot målet men behöver samtidigt anpassa segel och kurs utifrån förändringar i vindstyrka och vindriktning samt vågornas påverkan. Även anpassa segelsättningen till om det är dag eller natt. På natten gäller det att förutse vad som kan förändras och minska riksen för överraskningar då det är becksvart nu när månen lyser med sin frånvaro. Men stjärnhimlen blir i stället helt fantastisk. Micke laddar ner väderprognoser och vi tolkar dessa tillsammans och sedan blir det alltid bara nästan som prognosen sagt vilket leder till mer justeringar av seglen.

Ett kul sådant exempel var när vi länsade med revad stor och spirade Code 1. Vinden lättade och revet skulle slås ut vilket dock innebar att den spirade Code 1 behövde tas in vilket innebar tappad fart och distans mot övriga deltagare. (Här hör ni att kategori 1:an klev in – se förra resebrevet). Vi kom då på att om vi rullade ut focken bakom storen skulle den ge backvind i storen och avlastade mastliket och vi skulle då kunna hissa storen utan att gå upp i vind och ta ner spirningen av förseglet. Sagt och gjort – ut med focken, backvind i storen, lossa revet och hissa storen i topp. Eftersom vi numera är till åren tog denna manöver så till den milda grad på våra krafter att vi behövde något kallt att dricka och pustade ut i sittbrunnen. Till vår förvåning konstaterades att farten gått upp från 5 till 7,5 knop vilket inte kunde förklaras av den ökade segelytan på storen. Helt utan att haft det som avsikt hade vi åstadkommit en ”turbo-effekt” med de tre seglen. Den i lovart spirade Code 1 fångade en massa vind, drev denna mot lä där focken nu fångade upp den och i sin tur ökade draget mellan stor och fock och allting tillsammans resulterade i en oväntad fartökning. Under kommande timmar susade vi om ett antal ”stillastående” medtävlare. Kul och lärorikt. PS Micke hade i och för sig planerat för att kunna använda ett stagsegel på motsvarande sätt men först vid kraftigare vindar.

Under andra veckan till havs fick vi användning av detta stagsegel då vindarna friskade i till mellan 10 – 15 m/s. Detta gav kraftig sjö som får La Defiance att rulla kraftigt och surfa i vågorna – toppnotering strax över 12 knop. Kategori 2 får bestämma och vi för lagom med segel för att göra livet ombord lite lättare. Tapar då mot övriga deltagare som är yngre och hungrigare än vi gamla rävar är.

En annan kul aktivitet vi har är att följa läget mellan oss och övriga medtävlare. Först och främst kollar vi sverigekampen – hur ligger vi till i förhållande till övriga 3 svenska båtar. Helios med kusinbarn Christer ombord, Dagmar och Frenesi. Kampen mellan Frenesi som är en Nauticat 43, Dagmar Dufour 405 och oss var stentuff inledningsvis. Ledningen skiftar från dygn till dygn vilket till och med får Micke att aktivera tävlingsdjävulen inom sig. Humöret skiftar som ni förstår när vi halkar efter och blir bättre när vi går upp i sverigeledning. Det visar sig att Helios har oanade fartresurser när vinden friskar i och susar förbi oss. En annan kamp är klassen. Vi har tagit ett grepp som ej lämpar sig i skrift, om den andra Sweden Yacht 42:an Spindrift och hoppas det håller ända in i mål. Lite glädjande får vi tillstå, är det att följa norska båten Born to Run som kämpat framme i täten hela tiden. Dessutom håller vi koll på hur långt bort Gloriana är dvs hur många timmar bort Mickes ”husläkareläkare” befinner sig. Mer om resultaten i nästa blogg – om vi nu har placerat oss väl vill säga, annars referat om hur en kall öl smakar efter ca 15 dagar till havs.

Och all övrig tid – det borde finnas massor. Nja, allt tar mycket längre tid då båten ständigt rullar under fötterna. Häftigast är det när en dyning på 5 meters våghöjd och 60-100 meter mellan topparna rullar under kölen. Värre är det när två vädersystem möts med korsande vågor med ett kokande hav som får La Defiance att dansa break dance. Dessutom sover vi 2 gånger 2,5 timmar per natt i och med vaktgången, dvs ingen lång nattsömn utan den får man försöka sova mitt på dan vilket i sig inte är lätt när vattentemperaturen är 29 grader och solen gassar på 13:e breddgraden dvs inte långt från ekvatorn. Lättare var det på Älvsnabben då man även kunde sova stående på sin post – vissa med öppna ögon. Ända sättet att se om en kadett var vaken eller ej var om personen i fråga snarkade eller inte.

Men en sak hinner vi med – historielektioner!!! En way point är placerad vid målet och vår plotter ger kurs och distans dit. Började med 2165 distansminuter och snart blev det en sport att fråga vilket ”årtal” vi nu har. Till exempel 1792 distans kvar och då gäller det att kunna säga vad som hände år 1792. Ger kul diskussioner men blev svårare och svårare när vi kom in på järn och bronsåldern. Då duger även referenser till familjen Hedenhös. Rätt svar Gustav III sköts 1792 men av vem och varför?

Halvvägs det vill säga 1082 distansminuter seglade och lika många kvar bjuder skepparen alla på ett glas rom för att fira bedriften. En härlig milstolpe att passera och sedan är det bara resten kvar.

I slutet av seglingen firade vi Madde som fyllde år. Vacker körsång med en fin och uppskattad sång till födelsedagsbarnet som Linda passat på att komponera och dedikera till Madde under sina nattpass. Mycket träffande och uppskattat. Dessutom bakar Linda en chokladkaka som avnjuts och uppskattas av alla. Stort tack Linda.

Allt som allt har överseglingen bjudit på bra segling, fantastiska naturupplevelser och god mat samt mycket trevligt umgänge. Måste än en gång påtala betydelsen av god och bra mat och det har vi haft i massor. En stor eloge till alla som ”offrade” sig i byssan under den heta och gungande färden. Nu skall vi förbereda oss för målgång och sedan full fart in till kaj ja för att få den utlovade rumpunchen – fel av mig – skall självklart vara i plural. Hör av mig när jag åter är talbar.

Hälsningar från Atlantseglaren.


Comments

6 responses to “Från Atlanten”

  1. Spännande läsning John. Ser ut som ni har haft det bra. Kunde se på plotte ni är framme nu. Jag fikk också bild från Mats med gänget väl framme. Intressant med segel sättningen. Ni ökade farten med 50 %. Det vill säga ni ökade driv från segel med mer än 100%.
    Hälsa alla ombord och njut romen
    Bästa hälsningar
    Pelle

    1. Claes Nordmark Avatar
      Claes Nordmark

      Hej på er kära sne’seglare!
      Tack för en trevlig rapport. Det har varit jättekul att följa er resa över pölen. Väl seglat!! Skönt att allting har fungerat.
      Hur ser planen ut för kommande veckor?
      Varma hälsningar
      Claes

  2. Stort grattis till överfarten. Fantastisk berättelse John.
    Det låter som ni har haft bättre mat än vad vi hade – dvs skinka på burk på 10 olika sätt eller spanska köttbullar.
    Funderade lite om det inte är lite halvt oroande att ha en hel del båtar runt er nattetid. svårt och sova på vakten så att säga

    Vad sa du att plural på rompunch var?

    Återigen tack att man har fått åka med

  3. Madde – bara ett år äldre, men många erfarenheter rikare! Grattis!

  4. Lars Armkvist Avatar
    Lars Armkvist

    Skepp ohoj !
    Gott att läsa om en hyfsat behaglig överfart……(?)
    “Better safe than sorry” gäller även för er, så farten är inte det viktigaste.
    Hoppas du köpte rätt fiskeutrustning !
    Vilken var den största fisken ni fick ?
    Skönt att höra att mathållningen ombord funkade bra,
    det är ju ett gediget arbete att planera mat, köpa rätt, stuva och hitta rätt mat när den skall konsumeras.
    Njut nu i solen !!!
    Arbeta med båtunderhåll sedan….
    Nu till en viktig fråga: Vilken rom är den bästa på Grenada ?
    Du borde testa åtminstone 6-8 olika innan du svarar på den frågan.
    Varma hälsningar till hela besättningen,
    Lasse

  5. Claes Nordmark Avatar
    Claes Nordmark

    Hej på er kära sne’seglare!
    Tack för en trevlig rapport. Det har varit jättekul att följa er resa över pölen. Skönt att allting har fungerat.
    Hur ser planen ut för kommande veckor?
    Varma hälsningar
    Claes

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *